Varför är det så bråttom?

Ca 1-2/1000 barn föds varje år med en hörselnedsättning och av dessa har den stora andelen nyupptäckta bebisar hörande föräldrar utan någon tidigare erfarenhet av hörselnedsättning. Som förälder till en liten guldklimp så går tiden fort. Det är så mycket känslor, tankar, glädje och oro. Då är det lätt att fråga sig om inte alla dessa besök och insatser gällande barnets nyupptäckta hörselnedsättning kan vänta lite. Detta inlägg vänder sig till dig som finns nära ett barn med hörselnedsättning och ställer dig just den frågan.

Din fråga är i allra högsta grad relevant och förståelig. Enkelt uttryckt kan man säga att man vill att hjärnan direkt ska få möjlighet att börja öva på att ge de ljuden mening. För faktum är att när vi lyssnar så gör vi det med hjärnan. Bebisar är fantastiska på alla sätt och vis. Till exempel börjar deras lilla hjärna direkt att öva på att känna igen, tolka och förstå olika ljud. Ju mer hjärnan får öva, och ju mer vi som finns nära barnet riktigt badar barnet i språk, desto bättre blir den på att på just detta.

Har man som bebis en hörselnedsättning så får inte hjärnan tillgång till alla ljud. Framförallt får den inte tillgång till alla språkljud. Det gör det svårare för hjärnan att lära sig känna igen och tolka språk. Om målet är att barnet ska lyssna och tala så behöver hjärnan hjälp, och ju tidigare den får denna hjälp desto bättre är det för barnets tal- och språkutveckling.

Idag är det möjligt att anpassa hörapparater mycket tidigare än förut. Bra anpassade hörapparater, tillsammans med en språkligt rik miljö, där du som finns nära barnet pratar, sjunger, rimmar och leker, gör att barnets hjärna får tillgång till de språkljud som öronen annars inte hade hört. Missa inte 13 tips från logopeden under "INFORMATION FRÅN LOGOPED MALIN LINDGREN på hemsidan: För föräldrar | Growing listening minds