När superhjälten lär sig att lyssna – lyssnarutvecklingens olika steg!
När barnet börjar lyssna med sina hörapparater är det bra att känna till att lyssnandet, precis som språket, utvecklas i olika steg. Det första steget i lyssnarutvecklingen handlar om att höra om där finns ett ljud eller inte. Det steget kallas DETEKTION. Faktum är att det är just detektionsförmågan som vi testar när vi utför tonaudiometri i syfte att fastställa någons hörtrösklar. När vi utför tonaudiometri så testar vi förmågan att detektera toner.
Om man vill undersöka om barnet kan detektera språkljud så kan man använda LINGS SPRÅKLJUD.
Då undersöker man om barnet kan detektera de sex olika språkljuden [mm], [aa], [oo], [ii], [sch] och [ss], språkljud som är utvalda för att de representerar olika frekvenser av det mänskliga talet.
När ett litet barn börjar använda hörapparater så använder ofta logopeden och/eller audionomen just LINGS SPRÅKLJUD för att få en uppfattning om barnet kan uppfatta språkljud med hjälp av sina nya hörapparater. Man kan dock med fördel använda materialet hemma eller i förskolan/förskolan för att säkerställa att hörapparaterna fungerar som de ska och att barnet kan uppfatta samtliga språkljud. Om så inte är fallet så bör hörapparaterna kontrolleras. De reaktioner man tittar efter skiljer sig åt beroende på barnets ålder. Rör det sig om ett litet barn så kan det till exempel vara att barnet blinkar, spärrar upp ögonen, tittar på dig eller gör ett ljud själv. Om du vill införskaffa materialet så finns det att köpa i Growing Listening Minds webbutik som du hittar här:
Lite nyfiken. Är du pedagog? Använder du Lings språkljud för att säkerställa att barnets hörapparater fungerar som de ska?
Nästa steg i lyssnarutvecklingen handlar om förmågan att kunna höra skillnad MELLAN olika ljud. Det kallas att man kan DISKRIMINERA. Med hjälp av LINGS SPRÅKLJUD så kan man testa om barnet visar en annan reaktion när man säger ”mmmm” än vad som är fallet när man till exempel säger ”ssss”. Kanske reaktionerna från barnet är olika. Då skulle det kunna vara så barnet uppfattar att där finns en skillnad. När barnet har blivit lite äldre så behöver man inte bara förlita sig på barnets icke verbala signaler utan man kan istället, efter att man gjort två olika ljud, be barnet återge om de låter lika eller olika.
Att höra många olika ljud under lekfulla former utvecklar barnets lyssnarförmåga, och därmed stöttar och stärker man också barnets språkutveckling.
Ett material som man kan använda för att träna upp barnets diskriminationsförmåga är KUL MED LJUD. Säg till exempel ”vov vov” och titta på kortet med kossan eller säg ”kra kra” och titta på bilden med kråkan. Är det rätt eller fel? Hör ljudet ihop med bilden eller inte?
Efter att barnet lärt sig diskriminera mellan olika ljud så är hen redo att börja IDENTIFIERA, alltså visa eller säga vad det är hen har hört. Denna identifiering kan se ut på olika sätt. Det kan till exempel röra sig om att barnet säger vad det är hen har hört eller så ber man barnet visa vad det är hen har hört. Du kan till exempel använda LINGS SPRÅKLJUD eller KUL MED LJUD och säga ett av språkljuden och sedan be barnet peka på rätt bild.
Det sista steget i lyssnarutvecklingen är den högsta nivå, och den nivå då barnet kan FÖRSTÅ och TOLKA vad det är hen har hört. Barnet börjar nu alltså förstå ordens innebörd och ordförrådsutvecklingen kan ta fart på riktigt.
Barnet är redo att tillsammans med er redo lyssna och lära! Keep them growing
.