”Jag hör dig bättre när jag kan se ditt ansikte samtidigt som du pratar”

Onsdagsbloggen handlar idag om vikten av att lära barn och unga med hörselnedsättning att representera/förespråka sig själv, och hur denna förmåga lägger grunden till att utveckla en stark självkänsla.

”Jag har en hörselnedsättning på båda öronen som jag har haft sedan jag föddes”

”Självklart, jag berättar gärna varför jag använder min hörapparat?

”Jag blir lite trött när jag har lyssnat en hel dag så jag behöver en liten stund för mig själv”

Detta är exempel på meningar från unga människor med hörselnedsättning som förespråkar sig själva, sina egna färdigheter och sina egna behov.

En definition av förmågan att representera eller förespråka sig själv lyder:

”The realization of strengths and weaknesses, the ability to formulate personal goals, being assertive and making decisions” (Martin et al., 1993). Doll, Sands, Wehmeyer och Palmer (1996) menar att för att kunna förespråka sig själv måste man först ha en realistisk förståelse för vem man är, och man behöver också lära sig att använda den förståelsen på ett lämpligt sätt.

Många med mig menar att barn och unga hörselnedsättning kan behöva stöttas lite extra i att utveckla ett starkt SJÄLV. Ett starkt själv som innebär att de lär sig bli medvetna och utvecklar en god förmåga att representera sig själva och därmed också bra förutsättningar till att bygga en stark självkänsla.

Då en hörselnedsättning är ett s.k. dolt funktionshinder, och då kunskapen om hörselnedsättningar och dess konsekvenser tyvärr är rätt så låg bland allmänheten så kan det vara extra utmanande för barnet då omgivningen inte alltid förstår eller tillgodoser de behov barnet har.

Eftersom barn inte lär sig dessa färdigheter av sig själva behöver de läras in. Man behöver lägga tid och fokus på att ge barnet de kunskaper och färdigheter barnet behöver för att känna igen sina behov och effektivt möta dem. Vidare behöver barnen stöttas extra mycket i att utveckla ytterligare en nivå, nämligen den som tar upp definitionen av ”mig som annorlunda”, och berör det faktum att hörselproblemen inte går bort. Kris English (2012) menar att det är lättare för ett barn med hörselnedsättning att acceptera det faktum att man är ”annorlunda” om man är har stöd från vuxna och ges tillfälle att få tala ut, hitta sina egna ord, sina egna förklaringar och viktigast av alls – sina egna lösningar.

Upprinnelsen till samtliga av Growing Listening minds Produkter, till exempel ”Den stora frågestunden”, ”Den stora hörselboken (lansering i juni) och ”Den stora problemlösarboken” (lansering i juni), kommer från tanken att barn är kompetenta och att de sitter inne med fantastiska lösningar på olika problem och utmaningar om de har någon som är nyfiken, ställer rätt frågor och tar sig tid att lyssna.

En av deltagarna i den studie som vi gjorde för ett par år sedan uttryckte en önskan om att de professionella som hon mötte skulle samtala mer med henne.

“För det första att de frågar mig hur jag känner (..) Och sen försöka hitta en lösning och prata med mig. Alltså diskutera med mig vad jag känner, vilka saker jag har problem med (..)

Enligt bland annat Nelson Cromwell et al. (2005) och Kris English (2012) har hörselvården en oerhört viktig roll att fylla när det gäller barn och tonåringars utveckling av förmågan att representera sig själva. De betonar båda vikten av att lyssna på barnen/ungdomarna, och lyfter att professionella bör lämna rollen som informationsbärare” och istället fokusera på att vara ”lyssnare”. Kris English kallar detta skifte ”listen with the third ear” och menar att det förutom ökad delaktighet för barnet också medför att man som professionell kan få tillgång till viktig information som annars hade gått förlorad.

Keep listening and keep them growing!

/Tina