Sök
  • Tina Ibertsson

“ I den åldern jag är i nu, så vill man helst vara som alla andra..."

Dagens onsdagsblogg kommer att handla om den studie som våren 2018 utfördes vid Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds Universitet, med titeln “ I den åldern jag är i nu, så vill man helst vara som alla andra, och då vill man ju inte höra dåligt”- Kvalitativ innehållsanalys av intervjuer med ungdomar som har mild hörselnedsättning. Handledare var jag, Tina (vid datorn) och docent Jonas Brännström. Båda verksamma vid Lunds universitet.


Jag har vi flera tillfällen blivit inbjuden att tala om ”vikten av att bygga självkänsla hos barn med hörselnedsättning”, och den föreläsning som jag vid dessa tillfällen använt bygger bland annat på material från studien som dagens onsdagsblogg kommer att handla om.


Välkommen till Growing listening minds blogg Iris Elmazoska och Aleksandra Stojanovska.


Tack vare er blev mängder av ord i ett word-dokument till något som vi de fakto kunde jobba vidare med. Ni gav, som ni själva sa när ni försvarade er uppsats, ungdomarna en röst och dessa röster har jag sedan fortsatt sprida genom bland annat Growing listening minds. Jag vill också passa på att tacka Sunnerdahls handikappfond som finansierade projektet och Pernilla Andersson, barnaudionom på SUS, som var den som åkte runt och intervjuade dessa fantastiska ungdomar. Tack vare hennes arbete så fick Iris och Alexandra orden som blev till meningar som blev till koder som blev till teman.



Gästbloggare Iris och Aleksandra:


Det råder idag ingen konsensus om de utmaningar som ungdomar med mild hörselnedsättning möter. Vi vet generellt rätt så lite om vilka konsekvenser en hörselnedsättning, även en av lättare grad, får för den enskilda individen. Det finns studier som visar att även en mild hörselnedsättning kan leda till stora svårigheter för inlärning och psykosocial hälsa (Bess, Dodd- Murphy & Parker, 1998; Lieu, 2013). Exempelvis fann Bess et al. (1998) att barn med lättare grader av hörselnedsättning hade signifikant sämre självförtroende än barn med normal hörsel. Genom att redogöra för hur ungdomar med milda hörselnedsättningar själva upplever sin hörselnedsättning vill vi bidra med ökad förståelse för hur det är att leva med mild hörselnedsättning.


Sammanlagt deltog sex ungdomar som alla hade mild hörselnedsättning och gick integrerad skolform. Vi fann att majoriteten av dessa upplevde betydande svårigheter i vardagslivet. De uttryckte att både de själva, och deras anhöriga hade förhållandevis lite kunskap om hörselnedsättningen, och ungdomarna kände att de saknade både stöd och förståelse från sin omgivning. Ungdomarna angav till exempel att omgivningen ibland reagerade med antingen irritation eller oförståelse när de inte hör eller förstår vad som sägs.

Ett annat utmärkande resultat var att ungdomarna försöker dölja sin hörselnedsättning genom att använda strategier såsom att de tex låtsas att de hör, de gissar eller till och med ibland medvetet håller sig utanför vissa sociala situationer. Vidare anger majoriteten av ungdomarna att de upplever obehag inför att visa att de har en hörselnedsättning eller använder hörapparater, och att detta beror på tidigare erfarenheter av att bli annorlunda bemött. En del av ungdomarna har upplevt mobbning, och berättar att andra kan retas, dra elaka skämt eller komma med nedvärderande kommentarer.

Eftersom ungdomarna som deltog i studien är i skolålder kretsade en stor del av intervjuerna kring skolstress och studier. Majoriteten av ungdomarna berättade om en mer eller mindre konstant oro över att inte kunna nå upp till kraven i skolan. En del av ungdomarna säger att de ofta är nedstämda och gråtfärdiga på grund av den stress de känner. Därutöver uttryckte en del av ungdomarna att de upplever oro över hur pass förstående och accepterande människor i arbetslivet är vid anställning av någon som har en funktionsnedsättning.


Ett annat stort tema var ungdomarnas relation till hörselvården. Majoriteten uttryckte en önskan om att kunna prata mer om sina tankar och känslor med audionomer. De önskar också känna en större delaktighet, och uttrycker att de vill bli tillfrågade om vad de tycker - och vill - när audionomen presenterar olika förslag.


En intressant aspekt med studien var att den också belyser vad bra stöd och förståelse från omgivningen kan leda till. En av ungdomarna i studien visade på en hög hörselmedvetenhet och en god förmåga att hantera diverse hörselrelaterade besvär i vardagen genom att öppet beskriva sina kommunikativa behov. Detta kan tolkas som ett resultat av att ungdomen har haft en förstående omgivning samt att hörselvården fångat upp och genomfört adekvat hörselrehabilitering. Stödet denna ungdom fått indikerar hur viktigt det är för utvecklingen av hörselmedvetenhet och acceptans att nätverket runt barnet hjälper till att skapa en positiv attityd till hörselnedsättningen (English, 2003; Nelson Crowell et al., 2005).


Uppsatsen i sin helhet finns att läsa här. download (lu.se)


/Iris och Aleksandra


218 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla