top of page

GLM-BLOGGEN med Pernilla Andersson

Uppdaterat: 19 apr.


Barns perspektiv, barnperspektiv och barnrättsperspektiv- vad gäller?


Barnets perspektiv omfattar barns egna upplevelser, uttryck och åsikter, medan barnperspektiv innebär att vuxna försöker förstå och sätta sig in i barns situation. Barnrättsperspektiv innebär att varje barn betraktas som en individ med sina egna behov och rättigheter, som måste respekteras och tillgodoses.


År 2020 blev den långt efterlängtade Barnkonventionen svensk lag. Efter år av debatter, granskningar och överväganden, antog Sveriges riksdag äntligen en lag som omvandlade FN:s Barnkonvention från ett moraliskt åtagande till en juridiskt bindande lagstiftning. Denna händelse innebar inte bara ett enormt steg framåt för barns rättigheter i Sverige, utan sände även en stark signal om landets åtagande för att skydda och främja barnets bästa i alla sammanhang. 


Ett barnrättsperspektiv syftar till att säkerställa att ditt barns rättigheter respekteras, skyddas och uppfylls i alla vårdande sammanhang. Genom att integrera barnrättsperspektivet i sjukvården ska ditt barns bästa och individuella behov alltid sättas i främsta rummet Det kan vara genom att till exempel tillgodose rätten till lämplig hörseldiagnos och individanpassade interventioner och stöd, men även barnets mående och levnadssituation i sin helhet. Hela ditt barns perspektiv måste alltid beaktas!


Här är några sätt på vilken Barnkonventionen kan vägleda och stödja inom barnaudiologin:

  • Rätt till hälsa och vård: Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa och vård. Detta innebär att barn med hörselnedsättning ska ha tillgång till specialiserad hörselvård och audiologisk diagnostik för att identifiera eventuella problem och tillhandahålla lämplig individbaserad intervention och stöd. Samtlig personal inom barnaudiologin behöver utbildas i barns rättigheter och behov hos barn i olika åldrar och situationer. Detta inkluderar kunskap om barnets utveckling, kommunikationsstrategier för att kommunicera på ett sätt som är lämpligt för barn samt förståelse för barnets rätt att bli delaktig i beslut som rör deras vård.

  • Rätt till information och utbildning: Barnkonventionen stärker ytterligare barnets rätt till information, vilken redan ingår i informationsplikten i Patientlagen. Barn med hörselnedsättning har rätt till information och utbildning som är anpassade till deras behov och förutsättningar. Detta inkluderar exempelvis adekvat information om vård- och behandlingsförlopp, audiologiska undersökningsmetoder men framförallt  information och utbildning av barnets hörseldiagnos, hur hörseltekniska hjälpmedel fungerar och vilka audiologiska tjänster som finns tillgängliga. 

  • Rätt till delaktighet och inkludering: Barnkonventionen betonar vikten av barns delaktighet och inkludering i beslut som påverkar dem. Inom barnaudiologin innebär detta att barn med hörselnedsättningar bör ges möjlighet att vara delaktiga i sin egen vård och beslut om intervention, i enlighet med deras ålder och mognad. Vårdpersonal behöver också ha förståelse och metoder för att stötta och bemöta barn med låg självkänsla och bristande självförtroende eftersom de troligtvis inte kommer att begära delaktighet i samma utsträckning som barn med högre självkänsla.

  • Familjecentrerad vård: Det är viktigt att erkänna familjens roll som en central del av barnets liv och vård, framförallt i tidig ålder eller om barnet själv har svårt att föra sin egen talan. Genom att involvera föräldrar och andra närstående i vård och beslutsprocesser kan man skapa en mer helhetsinriktad och effektiv omsorg för barnet. Detta inkluderar att ge stöd och resurser till föräldrar så att de har förmågan att kunna ta hand om och stötta sitt barn på bästa möjliga sätt, samt möjligheten till att fatta välgrundade beslut om sitt barns vård. 


Är du förälder eller anhörig till ett barn med hörselnedsättning? 


Följ upp ditt barns upplevda delaktighet och inflytande i samband med ett vårdbesök genom att ställa följande fem frågor: 


  • Visste du innan besöket vad besöket skulle handla om?

  • Upplever du att audionomen/audiologen/pedagogen lyssnar på dig / förstår vad som är viktigt för dig? 

  • Förstår du vad audionomen/audiologen/pedagogen säger till dig?

  • Känner du att du får vara med och bestämma vilken hjälp du ska få?

  • Tycker du att det blir bättre för dig när du har fått hjälp av audionomen/audiologen/pedagogen?


Arbetar du med barn med hörselnedsättning? Tänk på: 


  • Att vara påläst och förberedd inför dina möten med barn och unga.

  • Att du lyssnar aktivt och inte värderar vad barnet eller ungdomen berättar.

  • Att du tilltalar barnet direkt. 

  • Att du leta efter styrkor och resurser istället för att fokusera på problem och utmaningar.

  • Att du ger barnet förutsättningar för att känna autonomi och ger barnet möjlighet att ta ansvar.

  • Att se till helheten och inte bara hörselnedsättningen, det vill säga ett holistiskt perspektiv. 

Här på GLMs plattform finner du som arbetar som barnaudionom samtalsstöd som kan underlätta ditt samtal med barn och unga,"Den stora frågestunden" som är gjord av Tina Ibertsson och Self Assessment of Communication-Adolescent (SAC_A) som är översatt av mig.


Allt gott

/Pernilla

64 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Comentarios


bottom of page