Sök
  • Tina Ibertsson

Att som professionell ge barn och unga med hörselnedsättning en röst att förmedla och uttrycka

Growing listening minds onsdagsblogg välkomnar idag gästbloggare Pernilla Andersson som är barnaudionom på audiologiska avdelningen, Skånes universitetssjukhus.


Pernilla skriver om vikten av att som professionell stötta barn och unga med hörselnedsättning att nära en god självkänsla samt jobba för att ge dem en röst att förmedla och uttrycka upplevda svårigheter kopplade till sin hörselnedsättning. Som ett led i detta arbete erbjuder Growing listening minds tillgång till olika frågeformulär som är översatta till svenska. Dessa frågeformulär finns nu att ladda ner i digital form på www.growinglisteningminds.com, under fliken ”för professionella”.


Först ut är Self Assessment of Communication-Adolescent (SAC-A) som är utvecklat av Judy Elkayam, Au.D. and Kris English, Ph.D och med tillstånd översatt av Pernilla Andersson Au.D, Jonas Brännström Ph.D. och Tina Ibertsson Ph.D.


Utöver SAC-A finns också tre olika frågeformulär som bedömer lyssnarförmåga hos barn och unga med hörselnedsättning tillgängliga, P.E.A.C.H rating scale (som fylls i av vårdnadshavare), T.E.A.C.H rating scale (som fylls i av pedagog) och ABEL (som fylls i av vårdnadshavare). Dessa tre formulär kommer att presenteras ytterligare nästa onsdagsblogg.


Men nu – välkommen till Growing Listening Minds Pernilla Andersson!

/Tina




Jag arbetar som audionom i barnteamet på Audiologimottagningen i Lund där jag får möjlighet att utvecklas varje dag i mina möten med barn och ungdomar. Jag strävar efter att kontinuerligt finna nya arbetssätt som kan förbättra förutsättningarna för barn med hörselnedsättning.


I slutet av år 2020 presenterades en rapport av Skandias stiftelse ”Idéer för Livet” som visar att Sveriges unga och unga vuxna placerar sig sist bland samtliga EU-länder rörande psykiskt välbefinnande[1]. Rapporten beskriver olika parametrar som fungerar antingen som skydds- eller riskfaktorer vilka kan påverka i vilken grad risk föreligger för att en person drabbas psykisk ohälsa. Risker är tex bristande språklig förmåga, bristande social kompetens, bristande självförtroende eller negativ självuppfattning. Effekten av riskfaktorer kan bli större om individiden redan är utsatt för andra belastningar, tex ett funktionshinder. Exempel på skyddsfaktorer är förmågan att fungera socialt, öppenhet med att söka hjälp och stöd från omgivning och vuxna samt förmågan att klara uppsatta mål i skolan.


När vi ser på våra ungdomar med hörselnedsättning så vet vi att det finns utmaningar såsom ibland nedsatt språklig förmåga, låg självkänsla kopplat till identitet och en känsla av att vara annorlunda. Konsekvensen blir inte sällan att ungdomarna lägger ifrån sig sina hörselhjälpmedel eftersom den sociala och emotionella kostnaden av att vara annorlunda väger tyngre än de kommunikativa fördelarna som hjälpmedlen tillför.


Self Assessment of Communication-Adolescent (SAC-A) är ett frågeformulär som ökar ungdomarnas inflytande genom att ge dem en röst att förmedla och uttrycka upplevda svårigheter kopplade till sin hörselnedsättning. Formuläret består av 12 frågor som berör hörsel och förståelse, känslor kring kommunikation och sociala relationer. Svaren kan användas som samtalsunderlag i det direkta mötet med barnet/ungdomen och vårdgivaren får ökad förståelse kring det individuella behovet. Att belysa ungdomarnas egna perspektiv ligger helt i enlighet med barnrättsperspektivet som har stärkts sedan barnkonventionen blev svensk lag[2]. Svaren kan även anonymiseras och studeras på gruppnivå eller användas som underlag för att stärka och utveckla verksamhetsrutiner.


Det senast uppdaterade och validerade formuläret[3] har jag, Tina Ibertsson Ph. D och Jonas Brännström Ph. D översatt till svenska. Formuläret finns nu tillgängligt att hämta på Growing Listening Minds, under fliken ”för professionella” och är redo att användas. Vi hoppas att fler ser betydelsen av att ge våra barn och ungdomar en röst och att SAC-A kan vara ett effektivt verktyg i det arbetet.

Visst är du också en stolt audionom?


[1] Rapport ”Ungas välmående och framtidstro” av Skandias stiftelse Idéer för Livet, 2020. [2] Lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197). [3] Wright, K., English, K. & Elkayam, J. (2010). Reliability of the Self-Assessment of Communication-Adolescent. Journal of Audiology, vol 16.

270 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla