top of page

"Har man som barn en hörselnedsättning så får inte hjärnan tillgång till alla ljud. Framförallt får den inte tillgång till alla språkljud, vilket gör det svårare för hjärnan att lära sig känna igen och tolka språk. Om målet är att barnet ska lyssna och tala så behöver barnets hjärna tillgång till auditiv stiumli via hörapparater. Vidare behöver vi som finns nära barnet riktigt bada barnet i språk genom att prata, sjunga, läsa, rimma och leka tillsammans."
Tina

Om språk och kommunikation: Lista

Språk och kommunikation hos barn med hörselnedsättning

Den typiska språkutvecklingen

Vad du måste tänka på när du pratar med ett barn som har hörselnedsättning

Barnets lyssnarförmåga/utveckling

Tips från logopeden

Den stora språkstunden

NANNA_edited.jpg

OM DE SÅ VIKTIGA FÖRSTA ÅREN

De första åren i ett barns liv är superviktiga när det gäller utvecklingen av språk och kommunikation. Barnet älskar att lyssna på din röst, titta på ditt ansikte och härma det du du gör. Det är under de första tre åren i ett barns liv som barnets hjärna är som mest mottaglig för att känna igen, tolka och förstå olika ljud., och den utveckling som nu sker i barnets hjärna sker inte någon gång senare i livet.

pojke baka.png

OM DET VIKTIGA TIDIGA SAMSPELET

En av de kanske allra viktigaste delarna i barns språkutveckling är att få vara tillsammans, att få leka och att samspela! Man behöver inte avsätta någon sprciell tid för det utan det räcker så gott med alla dessa tillfällen som uppstår naturligt i vardagen..

mormo barn.png

OM DE SÅ VIKTIGA ORDEN

Barn lär sig de ord de hör ofta! Även om det lilla barnet med hörselnedsättning använder sina hörapparater ofta så är det viktigt att tänka på att barnet, till skillnad från hörande barn, inte har samma möjligheter till passivt lyssnande. Det finns forskning som visar att ett barn med hörselnedsättning behöver höra ord tre gånger oftare än hörande barn.

barn hörapp.png

OM DEN SÅ VIKTIGA TIDIGA ANPASSNINGEN

Idag är det möjligt att anpassa hörapparater mycket tidigare än förut. Bra anpassade hörapparater, hög användningstid och en språkligt rik miljö, där du som finns nära barnet pratar, sjunger, rimmar och leker, gör att barnets hjärna får tillgång till de språkljud som hjärnan annars inte, på grund av hörselnedsättningen, hade fått tillgång till. Då det är hjärnan som lyssnar, tolkar och förstår det som vi hör så möjliggör denna tidiga tillgång av språkljud att barnets förutsättningar att utveckla sin språkliga och kommunikativa förmåga ökar markant.

barn läser.png

OM DET SÅ VIKTIGA LÄSANDET

Bokläsning är perfekt för att boosta språkutvecklingen för alla barn. I alla åldrar! Förutom att barn lär sig förstå massor av nya ord så får ni en härlig tillsammansstund som när samspel och trygghet.


För små barn är det bra att börja med korta enkla bilderböcker, kanske med flikar eller roliga ljud för att behålla intresset. I början kan du bara prata om vad som är på bilden, och gärna använda sk ljudhärmande ljud,  tex en katt (mjau) , en hund (vov vov), en lampa.

'

En del barn vill bläddra snabbt och andra vill titta längre. Anpassa dig efter barnets intresse! Skapa en mysig, lugn och tyst miljö där fokus är på dig, barnet och boken. Säkerställ att hörapparaterna är på och fungerar som de ska. Vill barnet läsa samma bok om och om igen. Det är ju perfekt! Då får du chans att repetera orden flera gånger vilket är precis vad barn med hörselnedsättning behöver

barn hörapparaten 1g.png

OM DE SÅ VIKTIGA KOMMUNIKATIONS-STRATEGIERNA

Att tidigt förstå vikten av att uttrycka sina kommunikativa behov är oerhört viktigt för ett barn med hörselnedsättning. Men, det är inte så lätt det där. Som barn kan det kännas läskigt att högt säga vad man behöver för att kunna höra vad som sägs. Det kan till exempel vara läskigt att be fröken upprepa vad som precis har sagts, eller berätta för klasskamraten att man inte hör om han vänder sig om. Detta, att faktiskt berätta vad man behöver för att kunna höra, är något som man genom övning blir bättre på och ju mer man övar desto mindre läskigt kommer det att kännas. Genom att du som finns nära ett barn med hörselnedsättning modellerar hur man kan säga i olika situationer så ges barnet en möjlighet att lära sig genom att observera.

Om språk och kommunikation: Nyheter
läsa 1.png

Här på GLM älskar vi böcker! Vi pratar ofta och mycket om läsandets betydelse! 

Visste du till exempel att barns läsutveckling kan börja redan vid några månaders ålder? Barn som blir höglästa för en stund varje dag får ett mycket större ordförråd när de blir vuxna än barn som inte blir lästa för (DelJardin et al 2009, Torppa&Houtilanen 2019). 

När barnet är litet är det toppen med tåliga böcker som kan klara av att barnet biter, dreglar och kladdar mat. Bra nybörjarböcker är gjorda av tyg eller kartong. Tygböcker kan man tvätta och kartongböcker kan torkas av. Låt barnen leka med boken, tugga, bläddra och klämma. För bebisar är det viktigt att umgås med böcker precis på det sätt som passar dem bäst! Böcker ska vara roligt! 


Ta för vana att alltid ha en bok med dig, det passar utmärkt för lek och kan bli en perfekt lässtund när ni exempelvis väntar på BVC. Lägg en bok i bilstolen, i soffan, vid lekfilten, vid sängen eller i skötväskan. Perfekt att ta upp när tillfälle ges.

Om språk och kommunikation: Text
utbildning.png

Är du logoped eller pedagog med lite, eller ingen, tidigare erfarenhet av att möta barn med hörselnedsättning? Då kan denna introduktionskurs på sammanlagt 6 timmar uppdelat vid 2 tillfällen passa dig.

Kursansvarig och föreläsare är Tina Ibertsson från Growing Listening Minds. Medverkande är också Malin Lindgren. Malin är legitimerad logoped och utbildad AVT-terapeut med 10 års erfarenhet av att arbeta med barn som har hörselnedsättning.

För mer information, tryck här

Om språk och kommunikation: Text

"Genom att ha koll på den typiska språkutvecklingen så har man en möjlighet att checka av var barnet befinner sig, och ta hjälp och få stöd med det som barnet behöver för att uppnå de olika milstolparna. Här kan kan du läsa mer om den typiska språkutvecklingen och olika milstolpar uppdelade efter barnets ålder."

Logoped Malin Lindgren

tina2.png
Om språk och kommunikation: Citat

DEN TYPISKA SPRÅKUTVECKLINGEN

Om språk och kommunikation: Medarbetare
0-18.png

SMÅBARNSÅREN

Redan inne i mammas mage börjar bebisen kommunicera med sin omgivning genom att mamman kan känna barnets sparkar och hur det rör sig. Denna vilja att kommunicera finns där redan från början och den lilla nyfödda bebisen älskar att lyssna efter mänskliga röster och titta på ansikten. Genom att vi anpassar vårt språk och gör det mer barnanpassat så lägger vi också grunden för en bra språkliga utveckling. Det barnapassade språket lockar barnet till att lyssna, titta och lära. För tips på hur man "barnanpassar" sitt språk, se nedan. 

Under de första veckorna i ett barns liv så ”pratar” bebisar mest genom skrik, gråt och nöjda ljud. Efter några månader börjar det låta lite mer som språkljud, och det är det som kallas att barnet jollrar.

Vid ungefär tre månaders ålder brukar det första jollret höras, det är det som kallas för vokaljoller. Det är nöjda ljud som barnet gör när något som är intressant dyker upp, eller när de ska få något gott att äta.

I mitten av första levnadsåret så börjar barnets ljudande bli mer och mer likt det som kallas stavelsejoller. Det innebär att barnet nu upprepar konsonant plus vokal, tex "ba-ba-ba".

hjärtagubbe.png

GROWING LISTENING MINDS TIPS

Vi pratar och skriver om det så viktiga barnanpassade språket, eller att man pratar "mammiska" och "pappiska", men hur gör man?

  • ​Var nära varandra!

  • Variera språkmelodin och prata gärna med lite med lite högre och med lite mer varierat tonläge 

  • Använd en lite ljusare röst än du brukar

  • Variera ditt prat så att det blir roligare att lyssna på, säg orden med glad och förtjust röst, wow, hej, titta.

  • Upprepa orden många gånge

Om språk och kommunikation: Medarbetare

VAR UPPMÄRKSAM PÅ:

var uppmärksam.png
var uppmärksam.png
var uppmärksam.png

OM BARNET VID 18 MÅNADER

Inte verkar reagera på ljud

Inte svarar på omgivningens kontaktförsök

Inte använder jollerliknande ord

Inte tar intiativ till att kommunicera

Nettelbladt och Salameh (2022)

OM BARNET VID 36 MÅNADER

Inte vill kommunicera.

Uppvisar begränsad förståelse för andras tal

Har ett begränsat ordförråd och använder nästan inga verb

Nettelbladt och Salameh (2022)

OM BARNET VID 5 ÅRS ÅLDER

Inte förstår andras tal i grupp

Har ett begränsat ordförråd

Bara yttrar korta meningar

Har svårt att återge enkla berättelser på ett sammanhängande sätt

Nettelbladt och Salameh (2022)

Om språk och kommunikation: Medarbetare

TÄNK PÅ

Det finns massor du kan göra för att göra det lättare för barnet att lyssna och kommunicera

LYSSNARBUBBLA.png
ÖRONENS.png
ljudmiljön.png

Ett barn med hörselnedsättning har större behov än andra barn av att vi som finns runt barnet tänker på avståndet när vi pratar.  Man brukar säga att om du befinner dig ca 1.5 meter ifrån barnet så befinner du dig inom barnets ”lyssnarbubbla”. Om barnet befinner sig i en bullrig ljudmiljö så minskar barnets lyssnarbubbla vilket gör att hela eller delar av ett meddelande blir mycket svårare för barnet att höra.

Tänk på öronens behov av ögonen. Kommunikationen flyter bäst och barnet behöver anstränga sig mindre om ni tittar på varandra när ni pratar.  Skulle ni befinna er i en lyssningsmiljö med  mycket bakgrundsljud så blir detta ännu viktigare. Att kunna avläsa dina läppar, se dina gester och ditt ansiktsutryck har stor betydelse för barnets möjlighet att höra dig.

Tänk på att barnet, oavsett om hen använder hörselhjälpmedel eller ej, hör bäst i tysta lyssningsmiljöer. Så fort det är många som talar samtidigt eller om en tv står på i bakgrunden så behöver barnet jobba extra hårt för att lyssna.

Om språk och kommunikation: Medarbetare

TÄNK PÅ

innanför lyssnarbubblan.png

I all kommunikation och i alla situationer  måste vi ”befinna oss i bubblan” för att öka kommunikationen och säkerställa att det önskade ljudet/pratet når fram. För barn innebär det att vi måste komma ner på deras nivå.

Säg namnet på den som får ordet, då hinner barnet rikta uppmärksamheten mot den som pratar och slipper missa inledningen av det som sägs.

PÅKALLA.png
UPPREPA.png

Upprepa eller omformulera när du ser att barnet inte hör eller inte förstår.

Tala tydligt och använd normal röststyrka.

TALA TYDLIGT.png
VISA.png

Visa ansiktet och ha ögonkontakt med barnet när du pratar. Undvik att ha händer eller föremål framför munnen.

Om språk och kommunikation: Medarbetare

LYSSNARUTVECKLING

Om språk och kommunikation: Rubriker
ljudjakt.png

Ett barns tal- och språkutveckling bygger på barnets förmåga att lyssna. Hörselsystemet utvecklas redan runt omkring den 24 graviditetsveckan. Det innebär att ett hörande barn redan vid födseln har ett försprång vad gäller hjärnans förmåga att lyssna om man jämför med ett barn som har hörselnedsättning. Det är därför vi alltid, om målsättningen är att barnet ska utveckla talat språk (alltså inte teckenspråk) vill säkerställa att barnet har tillgång till så god hörsel som möjligt så tidigt som möjligt. Det får barnet genom väl anpassade hörapparater. Man kan se det som att hörapparaterna är vägen in till hörselcentra i hjärnan. Vill du läsa mer om detta, tryck nedan.

Om språk och kommunikation: Rubriker
lyssnardagbok sid 2.png

LYSSNARUTVECKLING HOS DET LILLA BARNET MED NYA HÖRAPPARATER

När barnet är riktigt litet kan det vara svårt att avgöra om barnet hör med sina hörapparater eller inte. Det beror på att de signaler vi får från ett så här litet barn ofta är väldigt svåra att se och tolka. För att audionomen ska kunna anpassa hörapparaterna till det enskilda barnets hörselnedsättning så bra som möjligt så är det därför jättebra om vårdnadshavare dokumnenterar barnets lyssnarutveckling. Som hjälp har därför Growing Listening Minds gjort en lyssnardagbok bestående av frågor som syftar till att hjälpa förälderna, eller andra i barnets närhet, att veta vad man ska titta efter.


Är ni intresserade av att ladda ner denna lyssnardagbok, tryck här:

Om språk och kommunikation: Rubriker

På GLM pratar vi ofta om att barn lär, när och växer i relation med sin omgivning, Som vuxen i ett barns nätverk så är du språkmodell för barnet. När ni pratar, tänk på att:

Beskriva vad som händer

- Berätta för barnet vad det är du ser, gör, känner och tänker.

- Parallelprata, det vill säga prata om vad barnet ser, gör, känner och tänker

Om språk och kommunikation: Text
glm_edited_edited.jpg

TIPS FRÅN LOGOPEDEN

Malin Lindgren är legitimerad logoped och AVT-terapeut. Malin har lång erfarenhet av att arbeta med barn som har hörselnedsättning. I detta kapitel kan du läsa hennes tips som syftar till att stötta och stärka den språkliga och kommunikativa utvecklingen hos barn  med hörselnedsättning.

Om språk och kommunikation: Rubriker

TIPS FRÅN LOGOPED MALIN LINDGREN 3-6 månader

  • Var nära barnet ansikte mot ansikte

  • Ta ögonkontakt och säg barnets namn 

  • Använd många olika sorters ljud och ansiktsuttryck, gestikulera med dina händer

  • Prata med barnet fastän det inte förstår än. På så sätt får barnet en känsla av att ni umgås och lär sig att samspela och kommunicera!

  • Sjung sånger och ramsor

  • Börja titta i enkla böcker

  • Härma ditt barn när det gör ljud eller härma ditt barns ansiktsuttryck!

TIPS FRÅN LOGOPED MALIN LINDGREN 6-12 MÅNADER

  • Var nära barnet ansikte mot ansikte

  • Ta ögonkontakt och säg barnets namn 

  • Använd många olika sorters ljud och ansiktsuttryck, gestikulera med dina händer

  • Prata med barnet fastän det inte förstår än. På så sätt får barnet en känsla av att ni umgås och lär sig att samspela och kommunicera!

  • Sjung sånger och ramsor

  • Börja titta i enkla böcker

  • Härma ditt barn när det gör ljud eller härma ditt barns ansiktsuttryck!

TIPS FRÅN LOGOPED MALIN LINDGREN 1-2 ÅR

  • Berätta och prata aktivt om allt ni ser i omgivningen, sätt ord på det ni gör och det ni ser. Lyssna och titta gärna efter vad barnet är intresserat av - och prata om det. 

  • Upprepa det barnet säger eller försöker säga,

  • Gå till biblioteket och låt barnet själv få bestämma vilka böcker ni lånar hem!

  • Sjung mycket och fortsätt med roliga ramsor.

TIPS FRÅN LOGOPED MALIN LINDGREN 2-3 ÅR

  • När barnet säger ett ord så kan du som vuxen sätta in ordet i en mening. Om barnet säger ”lampa” så kan du säga ”ja, titta lampan, uppe i taket”.

  • Rätta inte barnets uttal utan säg bara ordet på rätt sätt.

  • Om det är språkljud som du vet att ditt barn har svårt att höra kan du träna dessa lite extra genom att till exempel använda Growing Listening Minds "Den stora fonemstunden" 

  • Upprepa gärna och utveckla det barnet säger. Det ökar ordförrådet och gör att orden lärs in lättare. Om barnet säger ”bil” kan du säga, "ja titta där är den röda bilen, tut tut, nu kör bilen."

Om språk och kommunikation: Lista

"Många föräldrar känner sig osäkra på om de språkstimulerar på rätt sätt. De känner ett behov av konkret språkråkstimulerande material, handledning och stöd."

Logoped och AVT-terapeut Malin Lindgren

malin222.png
Om språk och kommunikation: Citat
KUL MED LJUD.png

DEN STORA SPRÅKSTUNDEN

Samlingsnamnet på Growing Listening Minds material som syftar till att stötta DEN TIDIGA språkutvecklingen hos barn med hörselnedsättning är "Den stora språkstunden"

Många föräldrar upplever att de är osäkra på hur de på bästa sätt kan stötta det lilla barnets språkutveckling, och frågar därför efter konkret material som de kan använda hemma. Vi har lyssnat och utformat ett material som vänder sig till de allra yngsta.


Materialet består av fyra delar;

-Den stora språkstunden, kul med ljud.

-Den stora språkstunden 1,2,3 - nivå 1. Orden

-Den stora språkstunden 1,2,3 - nivå 2. tvåordsordsmeningarna

-Den stora språkstunden 1,2,3 - nivå 3. treordsmeningarna


Vår förhoppning är att materialet kan fungera som inspiration till föräldrar och locka till mer tillsammanstid och språkstimulans i vardagen.


Vill du veta mer om materialet och ladda ner det så går till "Om vårt material" som finns här:

Om språk och kommunikation: Rubriker