OM HĂRAPPARATEN
DEN FANTASTISKA HĂRAPPARATEN
Dagens hörapparater Àr avancerade smÄ signalbehandlingsprocessorer som det Àr fullt möjligt att prova ut Àven till de allra yngsta. En hörapparat bestÄr av en mikrofon och en förstÀrkare. Mikrofonen omvandlar de ljudvÄgor som hörapparaten fÄngar upp till elektriska signaler som sedan skickas vidare till förstÀrkaren. FörstÀrkaren bearbetar och förstÀrker den elektriska signalen sÄ att den passar just ditt barns typ och grad av hörselnedsÀttning.
HĂRAPPARATER KAN INTE JĂMFĂRAS MED GLASĂGON
Man kan inte jÀmföra en hörapparat med ett par glasögon.
â
âHörselsystemet Ă€r ett komplext system dĂ€r varje del har en specifik uppgift. Beroende pĂ„ vilken del av hörselsystemet som inte fungerar som det ska sĂ„ pĂ„verkar det hur man upplever ljudet med sina hörapparater. Har man till exempel en konduktiv hörselnedsĂ€ttning, dvs ett ledningshinder, sĂ„ fungerar hörapparater oftast riktigt bra dĂ„ de förstĂ€rker ljudet och dĂ€rmed kompenserar för den âvolymminskningâ som ledningshindret orsakar. Har man dĂ€remot en sensorineural hörselnedsĂ€ttning sĂ„ kan hörapparaterna inte fullt ut kompensera för förlusten av till exempel de skadade hĂ„rcellerna i inneörat. Konsekvensen av dessa skadadade hĂ„rceller blir att hjĂ€rnan fĂ„r tillgĂ„ng till ljudstimuli som Ă€r förvrĂ€ngda. Detta sker alltsĂ„ trots att hĂ€nsyn har tagits till barnets individuella hörselnedsĂ€ttning nĂ€r hörapparaterna anpassades.
â
âDen förvrĂ€ngda ljudsignalen som nĂ„r barnets hjĂ€rna kan i allra högsta grad, trots anvĂ€ndning av hörapparater, pĂ„verka barnets förmĂ„ga att lyssna och förstĂ„ vad vi som finns nĂ€ra barnet sĂ€ger. Det positiva Ă€r att det finns massor vi kan göra för att underlĂ€tta, stötta och stĂ€rka barnets möjlighet att pĂ„ lika villkor delta i kommunikationen.
â
NÀr vi som finns nÀra barnet sÀkerstÀller att barnet har tillgÄng till auditiv stimuli med vÀl fungerande hörapparater sÄ sÀkerstÀller vi ocksÄ att barnets hjÀrna lÀr sig att lyssna och tolka de olika sprÄkljuden.
NÀr vi som finns nÀra barnet sÀkerstÀller att ljudmiljön, och förutsÀttningarna för barnet att lyssna och tolka vad som sÀgs, Àr sÄ goda som möjligt sÄ sÄ bidrar vi till att barnets förutsÀttningar att lyssna och förstÄ de olika sprÄkljuden ökar.
â
För att lÀsa mer om vad du bör tÀnka pÄ för att underlÀtta kommunikationen för barnet, tryck hÀr:
ĂR DET SĂKERT ATT EN HĂRAPPARAT KOMMER ATT BARNET ATT HĂRA?
Det enkla svaret Àr ja, men jag vill ÀndÄ resonera lite kring denna frÄga dÄ svaret egentligen Àr tudelat, och dessutom innehÄller en extra viktig dimension. Allt beroende pÄ vad du faktiskt menar med frÄgan.
Om din frÄga gÀller ifall en hörapparat kommer att göra att barnets hörnivÄ bli bÀttre med en hörapparat, det vill sÀga det vi undersöker i samband med ett hörseltest sÄ Àr svaret nej. I alla fall om barnet har en sk sensorineural hörselnedsÀttning dÀr hÄrcellerna i inneörat Àr skadade. Den skadan Àr permanent och ett hörseltest kommer fortsatt att visa att barnet har en hörselnedsÀttning.
Om din frÄga istÀllet gÀller ifall barnet kommer att höra bÀttre nÀr hen anvÀnder sina hörapparater. Det vill sÀga om barnets förmÄga att kommunicera med det talade sprÄket kommer att bli bÀttre nÀr hen anvÀnder hörapparater sÄ Àr svaret JA.
MEN, det finns ocksÄ en extra dimension till detta som gÀller HUR bra barnets förmÄga att lyssna och förstÄ talat sprÄk kan bli. Den har att göra med det faktum att vi inte lyssnar med öronen utan med hjÀrnan.
Om man har en hörselnedsĂ€ttning sĂ„ innebĂ€r det att man har svĂ„rt att höra vissa ljud. Det beror pĂ„ att de hĂ„rceller vars jobb det Ă€r att fokusera pĂ„ just dessa frekvenser Ă€r skadade. De kan dĂ„ inte göra sitt jobb, och ljudet vid just den frekvensen leds inte vidare till hörselcentra i hjĂ€rnan. FĂ„r hjĂ€rnan inte tillgĂ„ng till dessa ljud under det som kallas âden kritiska periodenâ sĂ„ kommer hjĂ€rnan efter ett tag att âsluta lyssna efter dessa ljud. Det kallas auditiv deprivering.
NÀr denna auditiva deprivering sker sÄ bestÀmmer sig vÄr fantastiska hjÀrna istÀllet för att lÀgga kraft och energi pÄ annat, till exempel visuella stimulin. Det kallas att den omorganiserar sig.
HjĂ€rnan behöver alltsĂ„ öva upp sin förmĂ„ga att lyssna genom att FĂ
TILLGĂ
NG TILL ljuden, och denna tillgĂ„ng fĂ„r den med hjĂ€lp av hörapparater. Ju mer tillgĂ„ng den fĂ„r innan en sk auditiv deprivering sker desto âbĂ€ttreâ blir den pĂ„ att lyssna, kĂ€nna igen, och förstĂ„ ljuden.
FĂRĂLDRAFRĂ GAN
HAR ALLA HĂRAPPARATER SAMMA INSTĂLLNINGAR?
â
Nej, det finns inte en generell instÀllning/förstÀrkning. Alla hörapparater anpassas istÀllet individuellt efter just ditt barns hörselnedsÀttning. Ljud vid olika frekvenser hanteras olika beroende pÄ ditt barns hörselnedsÀttning, och detsamma gÀller ljud med olika styrka. Ett starkt ljud omvandlas alltsÄ inte pÄ samma sÀtt som ett svagare ljud.