top of page

OM HÖRAPPARATEN

Om hörapparaten: Medarbetare

DEN FANTASTISKA HÖRAPPARATEN

Dagens hörapparater Àr avancerade smÄ signalbehandlingsprocessorer som det Àr fullt möjligt att prova ut Àven till de allra yngsta. En hörapparat bestÄr av en mikrofon och en förstÀrkare. Mikrofonen omvandlar de ljudvÄgor som hörapparaten fÄngar upp till elektriska signaler som sedan skickas vidare till förstÀrkaren. FörstÀrkaren bearbetar och förstÀrker den elektriska signalen sÄ att den passar just ditt barns typ och grad av hörselnedsÀttning.

hörapparatens olika delar.png

HÖRAPPARATER KAN INTE JÄMFÖRAS MED GLASÖGON

Man kan inte jÀmföra en hörapparat med ett par glasögon.

​

​Hörselsystemet Ă€r ett komplext system dĂ€r varje del har en specifik uppgift. Beroende pĂ„ vilken del av hörselsystemet som inte fungerar som det ska sĂ„ pĂ„verkar det hur man upplever ljudet med sina hörapparater. Har man till exempel en konduktiv hörselnedsĂ€ttning, dvs ett ledningshinder, sĂ„ fungerar hörapparater oftast riktigt bra dĂ„ de förstĂ€rker ljudet och dĂ€rmed kompenserar för den ”volymminskning” som ledningshindret orsakar. Har man dĂ€remot en sensorineural hörselnedsĂ€ttning sĂ„ kan hörapparaterna inte fullt ut kompensera för förlusten av till exempel de skadade hĂ„rcellerna i inneörat. Konsekvensen av dessa skadadade hĂ„rceller blir att hjĂ€rnan fĂ„r tillgĂ„ng till ljudstimuli som Ă€r förvrĂ€ngda. Detta sker alltsĂ„ trots att hĂ€nsyn har tagits till barnets individuella hörselnedsĂ€ttning nĂ€r hörapparaterna anpassades.

​

​Den förvrĂ€ngda ljudsignalen som nĂ„r barnets hjĂ€rna kan i allra högsta grad, trots anvĂ€ndning av hörapparater, pĂ„verka barnets förmĂ„ga att lyssna och förstĂ„ vad vi som finns nĂ€ra barnet sĂ€ger. Det positiva Ă€r att det finns massor vi kan göra för att underlĂ€tta, stötta och stĂ€rka barnets möjlighet att pĂ„ lika villkor delta i kommunikationen.

​

  • NĂ€r vi som finns nĂ€ra barnet sĂ€kerstĂ€ller att barnet har tillgĂ„ng till auditiv stimuli med vĂ€l fungerande hörapparater sĂ„ sĂ€kerstĂ€ller vi ocksĂ„ att barnets hjĂ€rna lĂ€r sig att lyssna och tolka de olika sprĂ„kljuden.  

  • NĂ€r vi som finns nĂ€ra barnet sĂ€kerstĂ€ller att ljudmiljön, och förutsĂ€ttningarna för barnet att lyssna och tolka vad som sĂ€gs, Ă€r sĂ„ goda som möjligt sĂ„ sĂ„ bidrar vi till att barnets förutsĂ€ttningar att lyssna och förstĂ„ de olika sprĂ„kljuden ökar.

​

För att lÀsa mer om vad du bör tÀnka pÄ för att underlÀtta kommunikationen för barnet, tryck hÀr:

Om hörapparaten: Medarbetare
glm_edited_edited.jpg

ÄR DET SÄKERT ATT EN HÖRAPPARAT KOMMER ATT BARNET ATT HÖRA?

Det enkla svaret Ă€r ja, men jag vill Ă€ndĂ„ resonera lite kring denna frĂ„ga dĂ„ svaret egentligen Ă€r tudelat, och dessutom innehĂ„ller en extra viktig dimension. Allt beroende pĂ„ vad du faktiskt menar med frĂ„gan.


Om din frĂ„ga gĂ€ller ifall en hörapparat kommer att göra att barnets hörnivĂ„ bli bĂ€ttre med en hörapparat, det vill sĂ€ga det vi undersöker i samband med ett hörseltest sĂ„ Ă€r svaret nej. I alla fall om barnet har en sk sensorineural hörselnedsĂ€ttning dĂ€r hĂ„rcellerna i inneörat Ă€r skadade. Den skadan Ă€r permanent och ett hörseltest kommer fortsatt att visa att barnet har en hörselnedsĂ€ttning.

Om din frĂ„ga istĂ€llet gĂ€ller ifall barnet kommer att höra bĂ€ttre nĂ€r hen anvĂ€nder sina hörapparater. Det vill sĂ€ga om barnets förmĂ„ga att kommunicera med det talade sprĂ„ket kommer att bli bĂ€ttre nĂ€r hen anvĂ€nder hörapparater sĂ„ Ă€r svaret JA.

MEN, det finns ocksÄ en extra dimension till detta som gÀller HUR bra barnets förmÄga att lyssna och förstÄ talat sprÄk kan bli. Den har att göra med det faktum att vi inte lyssnar med öronen utan med hjÀrnan.

Om man har en hörselnedsĂ€ttning sĂ„ innebĂ€r det att man har svĂ„rt att höra vissa ljud. Det beror pĂ„ att de hĂ„rceller vars jobb det Ă€r att fokusera pĂ„ just dessa frekvenser Ă€r skadade. De kan dĂ„ inte göra sitt jobb, och ljudet vid just den frekvensen leds inte vidare till hörselcentra i hjĂ€rnan. FĂ„r hjĂ€rnan inte tillgĂ„ng till dessa ljud under det som kallas ”den kritiska perioden” sĂ„ kommer hjĂ€rnan efter ett tag att ”sluta lyssna efter dessa ljud. Det kallas auditiv deprivering.

NÀr denna auditiva deprivering sker sÄ bestÀmmer sig vÄr fantastiska hjÀrna istÀllet för att lÀgga kraft och energi pÄ annat, till exempel visuella stimulin. Det kallas att den omorganiserar sig.

HjĂ€rnan behöver alltsĂ„ öva upp sin förmĂ„ga att lyssna genom att FÅ TILLGÅNG TILL ljuden, och denna tillgĂ„ng fĂ„r den med hjĂ€lp av hörapparater. Ju mer tillgĂ„ng den fĂ„r innan en sk auditiv deprivering sker desto ”bĂ€ttre” blir den pĂ„ att lyssna, kĂ€nna igen, och förstĂ„ ljuden.

Om hörapparaten: Text
frÄgetecken 1.png

FÖRÄLDRAFRÅGAN

HAR ALLA HÖRAPPARATER SAMMA INSTÄLLNINGAR?

​

Nej, det finns inte en generell instĂ€llning/förstĂ€rkning. Alla hörapparater anpassas istĂ€llet individuellt efter just ditt barns hörselnedsĂ€ttning. Ljud vid olika frekvenser hanteras olika beroende pĂ„ ditt barns hörselnedsĂ€ttning, och detsamma gĂ€ller ljud med olika styrka. Ett starkt ljud omvandlas alltsĂ„ inte pĂ„ samma sĂ€tt som ett svagare ljud.

Om hörapparaten: Medarbetare
Om hörapparaten: Medarbetare
bottom of page