OM SPRÅK OCH KOMMUNIKATION

En sida för alla som finns nära ett barn med hörselnedsättning

Barn lär av sina föräldrar, sin familj och den plats där de tillbringar mest tid.  En av de kanske allra viktigaste delarna i barns språkutveckling är att få vara tillsammans, att få leka och att samspela! 


Vardagen är full av möjligheter och tillfällen för denna värdefulla tillsammanstid och alla dessa stunder stärker barn förmåga att samspela och kommunicera.


Barn med hörselnedsättning kan leva sitt liv som vilket annat barn som helst, däremot behöver hen en omgivning som förstår konsekvenserna av att inte kunna höra som normalhörande. 


Ju mer kunskap och förståelse omgivningen har, desto bättre kan den anpassa sig efter barnets behov. Dessa anpassningar är för ett barn med hörselnedsättning centrala och bidrar till att förutsättningen att utveckla en god kommunikativ förmåga ökar markant.

 

MILSTOLPAR DEN TYPISKA SPRÅKUTVECKLINGEN

 
Kopia av Kopia av OTOAKUSTISKA (12).png

MILSTOLPAR 0-3 MÅNADER

Språkutvecklingen 0-3 månader:

  • Bebisen kommunicerar mest med gråt och skrik

  • Bebisen börjar titta på dig

  • Bebisen börjar titta på andra

  • Bebisen vänder huvudet efter ljud

  • Bebisen blir lugn  av din röst

  • Bebisen lyssnar efter ljud

  • Bebisen visar om hen är frustrerad

  • Bebisen kan härma ansiktsuttryck

  • Bebisen reagerar på förändringar i din röst

  • Bebisen jollrar med kurrande ljud

  • Bebisen ler när hen hör välkända röster

  • Bebisen kan börja skratta

Kopia av Kopia av OTOAKUSTISKA (13).png

MILSTOLPAR 3-6 MÅNADER

Språkutvecklingen 3-6 månader:

  • Bebisen vokaljollrar

  • Bebisen letar efter ljud

  • Bebisen börjar ropa med rösten

  • Bebisen börjar klara av delad uppmärksamhet (dela uppmärksamhetmed någon annan)

  • Bebisen hör skillnad på om du är arg eller glad

  • Bebisen börjar reagera på vissa ord

  • Bebisen testar sin röst med olika röstlägen och ljudstyrkor

Kopia av Kopia av OTOAKUSTISKA (14).png

MILSTOLPAR 6-12 MÅNADER

  • Börjar så smått reagera på sitt namn

  • Stavelsejollrar med konsonant + vokal, ex ma, pa

  • Längre stavelsejoller (da-da-da, ma-ma-ma, ba-ba-ba, va-va-va) (viktigt steg, en rolig bild??)

  • Lyssnar mer aktivt när andra pratar

  • Börjar förstå ord

  • Nynnar med i sånger

  • Pekar

  • Tycker att titt-ut lek är kul

  • Börjar kunna säga nej, försärker ofta med att skaka på huvudet

  • Vinkar hej då

Kopia av Kopia av OTOAKUSTISKA (15).png

MILSTOLPAR 1-2 ÅR

  • ​Babblar för sig själv när de leker

  • Säger sina första ord (vov vov, hej, lampa, titta)

  • Kan hämta en sak om man ber om det, ex hämta skorna

  • Börjar förstå enkla frågor (”var är apan” eller ”ge mig bollen”)

  • Kan säga sitt namn

  • Börjar kunna peka ut kroppsdelar, ex var är magen, öga, näsa, mun

  • Kan förstå lite längre uppmaningar

  • Lär sig nya ord snabbt (Ordförrådet blir större och större)

  • Tycker om att härma ord

  • När barnet kan säga ungefär 50 ord så brukar tvåordsmeningar dyka upp

Kopia av Kopia av OTOAKUSTISKA (16).png

MILSTOLPAR 2-3 ÅR

  • ​Frågor som ”vad är det?” börjar komma

  • Börjar förstå lite längre uppmaningar, ex gå till köket och hämta bollen

  • Börjar förstå två eller tre uppmanigar, ex gå till köket och hämta bollen och dockan

  • Börjar förstå på, i och under, över

  • Börjar uttrycka mer känslor

  • Förmågan att låtsas börjar utvecklas och det kan vara roligt med att leka med dockor,

  • låtsasmat eller doktorssaker

  • Använder längre och längre meningar med tre till sex ord.

 

VAD BEHÖVER JAG TÄNKA PÅ FÖR ATT ETT BARN MED HÖRSELNEDSÄTTNING SKA FÅ DE BÄSTA FÖRUTSÄTTNINGARNA ATT KUNNA HÖRA VAD JAG SÄGER?

 
  • Tänk på avståndet mellan dig och barnet. Om du befinner dig inom en radie av ca 1.5 meter så befinner du dig inom det som brukar kallas "barnets lyssnarbubbla". Där har barnet störst chans att höra dig. Ju längre bort du står när du pratar desto sämre chans har barnet att uppfatta de olika språkljuden. 

  • Tänk på öronens behov av ögonen. Kommunikationen flyter bäst och barnet behöver anstränga sig mindre om ni tittar på varandra när ni pratar. Detta är ännu viktigare om ni befinner er i en lyssningsmiljö med mycket bakgrundsljud. Ett barn utan hörselnedsättning kan passivt delta i en konversation. Det är mycket svårare för ett barn som har en hörselnedsättning. Att kunna avläsa dina läppar, se dina gester och ditt ansiktsutryck har stor betydelse för barnets möjlighet att höra dig.

  • Tänk på att prata i korta meningar. 

  • Tänk på att sakta ner ditt taltempo. Prata inte för fort!

  • Tänk på att repetera om barnet inte höra dig första gången. Du kan också prova att säga samma sak fast med andra ord. 

  • Tänk på att barnet, oavsett om hen använder hörselhjälpmedel eller ej, hör bäst i tysta lyssningsmiljöer. Så fort det är många som talar samtidigt eller om en tv står på i bakgrunden så behöver barnet jobba extra hårt för att lyssna.

  • Tänk på att vi hör med öronen men själva lyssnandet sker i vår hjärna. Barnet med hörselnedsättning får jobba mer, både för att höra vad som sägs och för att kompensera för det eventuella budskap som har gått förlorat. Detta arbete tar kraft och energi vilket kan leda till att barnet blir både trött och okoncentrerat.